The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children?s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied.

The purpose of this study is to investigate the lived experiences and treatment of Muslim women in their encounters with the social services. The primal themes for this study was: How does Muslim women experience the treatment of their case in the social services in a situation of need? How can the encounter and experience with the social services affect the clients trust in the social services?  What is the ideal treatment of women with a Muslim identity by the social services?The aim of this study was to investigate and capture the respondents lived perceptions and experiences with the social services, and thus the qualitative interview methodology was implemented to answer the research questions and hypotheses. Seven interviews with Muslim women were conducted in various districts of Stockholm, a city in northern Sweden. Five of the respondents were of ethnic Swedish origin and two were of other ethic origin.The results show that the majority of the respondents experienced a negative response at least once when in contact with the social services.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

This is a qualitative study about child poverty within the school environment. The purpose is to examine how financial resources can affect the social standings of teenagers and how that affects them in school; how the school system view and work with child poverty as well as how they act within the legal framework that requires the school to be free of charge. This was done through analyzing earlier research and conducting five interviews with personnel at three schools for children ages 13-15. Our results show that social standing can be affected by a lack of financial resources, partially due to not having certain mobile phones or brand clothing, partially because they cannot afford to join in on social activities. Furthermore, teenagers view child poverty as shameful and a risk factor for social exclusion.

The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar.      .

Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.The two questions of the essay are:1. How pupils? social relations appear in a classroom?2.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinieradeav oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berättaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.